onsdag 19 februari 2014

Omläst: Supernova av Marika King

Jag läste Marika Kings Supernova för ungefär fyra år sedan, efter att ha läst en hel del om den. Detta skrev jag också om i min recension. När jag läser om boken är den väldigt välbekant men en del av min egen recension ter sig mycket märklig: jag tyckte att det var alldeles för mycket yoga och nu tycker jag att yogainslaget är synnerligen modest. Jag såg också fram emot fler böcker - en serie var planerad - och i vår kommer äntligen del två, Projekt längtan; det var därför jag bestämde mig för att läsa om Supernova. Med min egen bakgrund som misslyckad Handelsstudent (mer om den i den länkade recensionen) har jag svårt att läsa den här boken på ett objektivt sätt (som om det verkligen skulle finnas); jag tar den personligt, på gott och ont.

Lisa har efter flera intervjuer och caseuppgifter fått det mest eftertraktade jobbet för Handelsstudenterna - på konsultfirman med stort K. Lisa är driven och ambitiös, kanske lite för rättfram och med hjärtat på rätta stället, utom när det gäller partnern (partner på firman, that is, de som står högst i hierarkin) Mattias. Han är gift och hennes överordnade men helt oemotståndlig, liksom det inte går att stå emot att jobba de där extra sena timmarna, och tidiga med, för den delen. Vännerna glöms bort, allt annat än jobbet och Mattias hamnar i skymundan och till sist måste Lisa inse att något är fel. Allvarligt fel, faktiskt.

Förutom att min uppfattning om yogaomfattningen är en helt annan den här gången, tycker jag nog att jag har större behållning av skildringen av själva arbetet, av case och klienter. Jag tycker att det är spännande och intressant och kan inte låta bli att undra om den här boken, om den hade funnits när jag var bra mycket yngre, hade fått mig att faktiskt ta mig igenom mina studier med äran i behåll. Eller är det en sjuk reaktion på en skildring av en ganska sjuk tillvaro där 80-timmarsveckor inte är något konstigt? Själv har jag bara arbetat så några veckor en sommar då jag hade dubbla sommarjobb för att kunna finansiera mina sångstudier och det mådde jag inte alls bra av. Och kanske är det så, att Handels egentligen var mer rätt för mig än vad jag kunde förstå då, kanske visste mitt yngre tonårsjag något om mig som jag tappade bort där i Mammons tempel.

Men precis som förra gången gillar jag Lisa, även om jag inte tycker att hon gör rätt alla gånger. Jag gillar att hon är och får vara smart och framgångsrik, att hon tar för sig på de flesta plan och ytterst sällan ber om ursäkt. Hon är stark och på sätt och vis är det en klyscha att det är den starka som måste gå in i väggen men hon går alltid hela vägen och ett steg längre och det är en naturlig om än synnerligen oönskad konsekvens.

Och om jag då försöker vara mer objektiv kan jag framhålla att jag uppskattar en skildring av en arbetsmiljö och ett yrkesliv som inte är så vanligt förekommande i litteraturen, utom möjligen i deckare. Det är något med det elitistiska som kanske kan vara svårt att relatera till men som ju också finns där - en annan sorts maktens korridorer om man så vill.

Inga kommentarer: