Nja, rubriken är en överdrift men samtidigt är jag böjd att ta tillbaka en stor del av min kritik mot e-böckerna. Jag har ju läst flera stycken i sommar och idag, med ett par dagar kvar i den utländska obygden har jag inte riktigt ork för de böcker jag har kvar - jag har strandat en bit in i Hilary Mantels Wolf Hall och varje kväll när jag läser i Drabbad av renhet av Margit Abenius hamnar jag i någon sorts diskussion med min svärfar så jag kommer ingen vart där heller. Dessutom är jag lite för rädd om den sistnämnda. Kvar finns The Tenant of Wildfell Hall av Anne Brontë och den kräver också mer än vad jag har just nu. Jag behöver lättläst, självläst, något med driv i. Dessutom något lätt att ha till hands, så att jag inte förspiller lästiden som ges i mycket korta doser.
Men jag har ju telefonen. Och så börjar jag återigen leta på Stadsbibliotekets hemsida (att köpa e-böcker ligger än så länge en bit bort, bortsett från Helena Dahlgrens novell Kallelsen men den kan jag inte läsa här, omgiven av hav, simmandes över bråddjup). Den enda av Gillian Flynn i e-format har jag redan läst, inget av Sofi Oksanen, naturligtvis inte Jonas Gardells senaste, inte den och inte den. Men till sist blir det ändå tre lån: novellen Johnny Panic och drömbibeln av Sylvia Plath, Kris av Karin Boye (det är mer lockande med källan än biografin just nu) och så Charlotte Hassel av Frida Skybäck (och där har vi väl det lättlästa).
Tidigare under vistelsen har jag lånat och läst Feberflickan av Elisabeth Östnäs och novellen Jagannath av Karin Tidbeck på samma sätt så ja, jag har nog landat hos förespråkarna nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar