Och ett dygn senare har vi läst tre fjärdedelar av Lillebror och Karlsson på Taket - hade det inte varit för att tvååringen är a) för liten för att uppskatta den, b) sjuk och skör och uppmärksamhetskrävande hade vi läst hela. Naturligtvis har jag läst nästan lika mycket som min man - hur kunde jag tro att det skulle kunna bli annorlunda?
Nu borde han vara skapligt väl förberedd inför morgondagens föreställning - blir det en väldigt tidig morgon kanske vi hinner med det näst sista kapitlet också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar